Vecka 48
För att skutan ska hålla formen vid renoveringen krävs ett särskild omsorgsfullt tillvägagångssätt. Det går helt enkelt inte att riva allt som ska bort med en gång. Det skulle få förödande konsekvenser. Så här gör man, har jag lärt under arbetets gång:
-Skutan mäts upp på kors och tvärs. Måtten ska användas som kontroll av arbetet.
-Vart annat spant renoveras från kölen och ut mot sidan och vart annat spant får vara kvar till att börja med. Det syns bra på bilden nedan.
Sedan sätts det lodrätta stöttor mellan de renoverade spanten och bjälkarna upp under däcket. Under skutan finns det stöttor som går rakt ner på marken. Detta kallas att stämpla.
-När stämplingen är klar kan man börja byta ut delar på övriga spant.
En god nyhet är att bottenstockarna ser ut att vara i bra skick. Bottenstockarna är den del av spanten som går från sida till sida över kölen. Om bottenstockar ska bytas måste mycket ballast flyttas. Det extraarbetet slipper vi gärna.
Ballasten började målas. Färgen luktade så illa att vi kom överens om att först måla sent på eftermiddagen.
Styrelsen för föreningen Skonaren Ingos Vänner besökte varvet lördag den 1 december och fick direkt information om hur renoveringen fortskrider. Styrelseledamöter fick svar på många frågor. Efteråt var det styrelsemöte i vår lilla lägenhet. Där diskutades bl.a. inkomna inredningsförslag från föreningens medlemmar. Detta är redovisat mycket ingående i styrelseprotokollet som läggs ut på Skonaren Ingos hemsida inom kort.Alla Ingos medlemmar kan logga in och ta del av protokollen.
Vecka 49
Ingo har haft sk salthyllor mitt på sidorna. Det är nästan vågrätta brädor som är infällda mellan spanten. En del av salthyllorna är kvar som du ser av bilden nedan. De flesta salthyllor är dock borta sedan länge men spåren som de satt i finns kvar.
Salthyllor beskrivs på Göta kanals hemsida som ”den tidens impregneringsmedel”.
”Någon form av ritningar i egentlig mening förekom ej vid varvet till en början. Läser man i gamla varvshandlingar ser man att en fartygsbeställning, kanske från ett av handelshusen i Göteborg, kunde vara av mycket enkel beskaffenhet. Där beställdes kanske en skonare liknande någon namngiven förut byggd, men med den önskade lastförmågan angiven, sedan var det skeppsbyggmästarens kunnighet som fick avgöra formerna, däremot kunde andra detaljer som hörde till utrustningen vara mycket noga angivna, från antalet salthyllor, den tidens impregneringsmedel, till antalet snapsglas i skepparens kajuta.” Källa: www.gotakanal.se/sv/Gotakanal/artiklar/Sjotorps-varvs-historia/
I botten finns lodrätta spår efter liknande brädor, men inga brädor finns kvar (se bild). De skulle kanske hindra skvalpande? Spåren för salthyllor och ”skvalpbrädor” vänder var sitt håll. Förutom beskrivningen av salthyllor på Göta Kanals hemsida har jag inte hittat något. Hör av dig om du vet något om salthyllor och”skvalpbrädor”.
Cirka 2 vardagar i veckan är medlemmar på varvet och hjälpar till med städning och andra göromål för att underlätta arbetet för varvets personal. Så även denna vecka. Vi övernattar i vår lilla lägenhet i Hälleviksstrand. Där har vi det riktig mysigt mellan varven.
Hör av dig till mig om du har möjlighet att följa med. Mejladress och telefonnummer hittar du längs ner på sidan.
Ingos medlemmar tog bort ankarkättingen på babords sida så garneringen kan skarvas på rätt sätt inne i ankerboxen.
Skylightet som tidigare skars loss med skärbrännare, transporterades till Gothenius Varv i Göteborg för blästring. På samma lass fick vi med ämnen av ek till nya kranbalkar. De kan beskådas utanför ingångsdörren till Ingos verkstad i Lyndbyhamnen.
Med vänlig hälsning Otto Stryhn
Ordförande föreningen Skonaren Ingos Vänner
Mejadress: otto.stryhn@skonaren-ingo.org
Telefon: 070-623 90 64
2012.12.15
